Kanske lite långt..

Mitt namn är Josefin och jag 16 år.
Jag går i 1:an på gymnasiet. EC programmet på NTI.
Jag har världens bästa kille som heter Tim och ska snart fylla 18..
Min liv kanske verkar bra. Med underbar kille och allt, men så enkelt är det inte.

Jag har varit mobbad så gott som hela mitt liv.
Jag har varit mobbad av både lärare och andra elever sen jag började ettan.
Alla mina "vänner" jag har haft har gått mig bakom ryggen och pratat skit om mig och lämnat mig.

När jag började i fyran mådde jag som sämst på mellanstadiet.
Eller det va då jag började må sämre och sämre.
Redan i trean började jag få lite självmordstankar, men det blev värre i fyran.
Det var även i fyran som jag för att börja skära mig.
Det var inget stort, typ bara skrapsår.

Men jag kommer ihåg känslan av att göra det.
Den var underbar, jag kände mig tom och helt "lycklig"
Sen i femman blev allt ännu värre och jag började svälta mig och skära mig mer för att få samma känsla igen.
I sexan var jag nära att få anorexi och mina föräldrar skildes.

Men i sexan berätta jag för mamma att jag svällte mig.
Sjuan och åttan tänker jag inte gå in på.
I år, 10 februari blev jag tillsammans med Tim och vi är tillsammans än. SNART 7 månader!
Men i VT i nian va jag nära att g å in i väggen.
Jag började gå hos BUP och blev sjukskriver 25% från skolan.
Tack vare Tim har jag slutat skära mig, eller försöker. Har inte skärt mig på tre månader!!

Anledningen till att jag skapa denna bloggen är att jag har så mycket känslor jag måste bli av med.
Tankar, upplevelser, m.m som jag vill deka ned mig av!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0